Henna Johansson

Tävling i Polen 2016

Posted by in Läger, Tävling

Nu är tävlingen över och vi har påbörjat några dagars läger tillsammans med många av motståndarna från tävlingen. Tävlingen var stentuff i 63 kg. Jag har aldrig varit på en vanlig tävling (en icke mästerskapstävling som EM, VM eller OS) där det har vägt in så många motståndare från världstoppen. Alla som var här är i princip medaljhopp i Rio. Jag mötte en tjej från USA som jag har mött många gånger tidigare och förlorat ganska stort mot. Denna gången hade jag övertaget och styrde matchen i ca 4 min och hade en ledning med 7-4. Tills jag blev lite väl våghalsig och tappade poäng efter poäng tills ställningen var 7-14. Dålig taktik i slutet och lite trötta ben kostade mig vinsten. Men jag måste ändå se det positiva i matchen. Jag förväntade mig inte att lyckas ta några poäng alls och i bästa fall inte tappa några heller, men jag lyckades ta 7 st tekniska poäng, vilket är mer än någonsin mot en så pass duktig och meriterad brottare. Och att jag lyckades göra det nu, när jag inte känner mig 100 %, det är stort för mig. Det gav mig ett gott besked om att jag är påväg uppåt efter min skada, att jag fortfarande har 2 månader på mig att träna och att jag i augusti kan vara så mycket bättre än jag är nu! En ganska stor boost till mitt självförtroende??


Guld-Jenken? 


Nu kör vi på med träningsmatcher med motståndarna tills på torsdag då vi återvänder till Sverige??

Förberedande inför Polen Open

Posted by in Träning

Det fina vädret som har varit här de senaste veckorna är som bortblåst. Moln, blåst och småregn har dominerat i flera dagar nu. Idag fick jag t.o.m. vända om på löprundan, springa hem och byta om till långärmat. Det blir nog fler pass inomhus om vädret ska vara såhär tråkigt.


2 st brottningspass har avverkats under måndag och tisdag. Imorgon ska jag in i gymmet igen och på torsdag blir det konditionsträning på förmiddagen och brottning på kvällen. På fredag flyger vi till Polen och tävlar lördag-söndag, som sedan följs upp av 4 dagars läger med internationell sparring innan vi flyger tillbaka hem. Jag ser fram emot denna resa?

70 dagar kvar!

Posted by in OS Rio 2016

På slutet av säsongen brukar man nästan längta tills mästerskapen är över, för att man längtar till den längre vilan och friheten omkring träning. Men nu börjar jag nästan känna stress över att detta kommer vara slut för fort. Jag har ju knappt hunnit njuta ännu! Jag lever fortfarande kvar i ruset av att jag ska till Rio. Jag vaknar på morgonen med en sorts lättnad som inte fanns där innan och det känns som att mina skratt är mer äkta och lättåtkomliga än innan kvalen. Jag kommer kanske leva i det ruset ända fram tills OS, vilket jag absolut tror är något positivt, det gör träningarna liite lättare att genomföra. Jag tycker att träningarna på sidan av mattan går väldigt bra men på brottningsträningarna glömmer jag ofta bort att jag fortfarande är skadad. Jag glömmer snabbt och blir lika fort irriterad på migsjälv, vilket ibland leder till frustration. Men även det kan kanske vändas till något positivt..??


Idag är det bara 70 dagar kvar tills jag tävlar på OS. 70 ynka dagar! Stanna tiden tack!


1års kalas

Posted by in Allmänt

Uppdateringen är ju lite hipp som happ här men jag hoppas ni uppskattar dom gångerna jag skriver. Sen vi kom hem från Bulgarien har jag haft sjukt mycket att göra. När jag bodde ensam i lägenheten på Bryggerigatan såg allt likadant ut när jag kom hem, som när jag åkte. Men nu känns det som att varje dag jag är bortrest tappar jag 1,5 dag i hushållningen. Så ni kan tänka er hur det såg ut efter att jag sammanlagt har varit borta i 3,5 vecka med endast en kväll hemma för att packa om väska. Det är tråkigt att mina sambos knappt märker skiten, men så blir det ju lätt när man bor på hotell? 

Under helgen besökte vi Göteborg för att fira lilla Erik som fyllde 1 år den 1a juni? Jag har väl sagt att jag äääälskar barn och Erik är verkligen en av den glada och extremt charmiga sorten. Barn gör livet SÅ mycket roligare!



2

Bergsbestigning

Posted by in Läger

I lördags tog vi oss upp på en av topparna här i Belmeken. Det var en promenad på 3 km fram till berget med lite lätt lutning och sedan började en 2,5 km färd på bergskanten upp till toppen. Vi hade då stigit 661 höjdmeter från hotellkomplexet på 2050 möh. 

Jag och Yulia från Azerbaijan var först upp. 

Jag trodde från början att det skulle bli en promenad upp till toppen utan att ta ut sig. Men efter ett tag märkte vi att två tjejer drog upp tempot, en från Azerbaijan och en från Bulgarien. Då sa jag till Jenny ”Vi får ta bilder på vägen ner istället för det verkar som att det är tävling upp till toppen” och så blev det. Jag och Yulia gick snabbt ifrån klungan på ca 10 personer när det började gå uppförs ordentligt och efter första branten märkte jag att hon var tröttare än mig, så jag behöll samma tempo och fortsatte upp mot toppen ensam. Härlig känsla att stå där i 3-4 min och vänta innan Yulia kom upp och sedan ytterligare 3-4 min innan nästa tjej från Turkiet kom. 


Vi var verkligen uppe bland molnen och på vägen ner njöt vi mer utav den härliga utsikten och vackra naturen. 




En bra dag på jobbet helt enkelt?? Egentligen har alla dagar här i Bulgarien varit bra dagar på jobbet?